Världen – ett befäst fattighus

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

I spåren på Ukrainakriget har världsläget dramatiskt förändrats och allt fler länder hotas att drabbas av en liknande perfekt storm som Sri Lanka, ett land som sedan april i år har skakats av massrevolter, återkommande regeringskriser och där matpriserna stiger i en årstakt av 58 procent.
”Förhållandena nu är mycket värre än under den arabiska våren 2011 och livsmedelskrisen 2007-­2008, då 48 länder skakades av politisk oro, upplopp och protester. Vi har redan sett vad som händer i Indonesien, Pakistan, Peru och Sri Lanka – det är bara toppen av isberget”, varnade chefen för FN:s livsmedelsprogram (WFP) David Beasley den 6 juni.
Redan innan Ukrainakriget hade den svaga och ojämna uppgången i världsekonomin stannat av, men nu står den globala kapitalismen på randen av en stagflationskris, stagnerad eller sjunkande tillväxt och en samtida hög inflation som gör det dyrare än någonsin att vara fattig.

”Efter mer än tre månader av krig i Ukraina har de ökade levnadskostnaderna skapat en kris som världen inte har upplevt på generationer och som kantas av eskalerande pris­chocker på de globala livsmedels-, energi- och konstgödselmarknaderna – och allt detta i en värld som ännu inte har lämnat pandemin bakom sig och mot bakgrund av en förvärrad klimatkris” (FN:s beskrivning av världsläget den 8 juni).
De stigande räntorna och den höga dollarkursen, som en följd av kapitalflykt och att spekulanterna har valt att fylla sina kassor med dollar, strör ytterligare salt i såren. Allt fler länder står på randen till statsbankrutt. Skulderna kan inte betalas, och därför finns inget alternativ än att vägra betala den skuld som göder banker och spekulanter på massornas bekostnad.

Världen blir alltmer ett befäst fattighus med ett överflöd av dödsbringande vapen, samtidigt som antalet människor i nöd ökar. Det är bokstavligen missiler och kanoner istället för mat och välfärd. Det finns ett oändligt flöde av pengar till vapen, men bara småslantar avsätts för att avvärja den klimat- och miljökatastrof som hotar.
Under 2021 spenderades det 2 113 miljarder dollar, nära 20 000 miljarder kronor, på militären i världen. En sjundedel av den summan skulle räcka till att mätta de hungrande.
Mellan 2010 och 2020 fördubblades både antalet statsbaserade väpnade konflikter, krig som inkluderar stater och väpnade rörelser, samt antalet döda i dessa strider. Även antalet flyktingar i världen fördubblades under samma tid. Dessa farliga trender har förstärkts under 2020-talets första år.
Militarismen har i allt högre grad tagit överhanden när rivaliteten mellan världens stormakter har skärpts och den geopolitiska maktstriden, som var den yttersta orsaken till kriget i Ukraina, tenderar att bli mer skarpladdad.

Det är missiler och kanoner istället för mat och välfärd.

Ukrainakriget, som också har satt ljus på kärnvapenhotet, har tagit de interimperialistiska motsättningarna till en ny skrämmande nivå.
”Alla kärnvapenstater ökar eller moderniserar sina arsenaler och de flesta skärper sin nukleära retorik och ökar betydelsen av kärnvapen i sina militära strategier. Det är en mycket oroande trend”, kommenterade Wilfred Wan, chef för SIPRI:s (Stockholms internationella fredsinstitut) program för massförstörelsevapen, i måndags i samband med att SIPRI publicerade sin senaste upplaga av sin årsbok.
Även om det inte är sannolikt att Ukrainakriget utvecklas till ett kärnvapenkrig inrymmer den upptrissade imperialistiska maktstriden och det nya kalla kriget mellan USA och Kina den risken.

Västimperialismens svar på den ryska invasionen av Ukraina riktas också mot dess huvudrival, den kinesiska imperialismen. När Nato håller sitt toppmöte den 29-30 i Madrid är det ”hotet från Kina” som kommer att genomsyra det nya strategidokument som militäralliansen ska anta och som ”är tänkt att hålla i tio år”, enligt USA:s ständiga representant vid Nato, Julianne Smith.
Och för att ytterligare markera att Nato också ska bli ett vapen i USA-imperialismens maktstrid med den kinesiska imperialismen ­– om kontroll över den indo-pacifiska regionen och globalt herravälde ­– har Australien, Japan, Nya Zeeland och Sydkorea för första gången bjudits in till ett Natotoppmöte.
Samma Natomöte som ska fatta det historiska beslutet om att likt USA-imperialismen göra en ”vändning till Asien” kan även ta det beslut som fullbordar S-regeringens och högeroppositionens Natokupp; ett svenskt medlemskap i den militärallians som bidrar till att osäkra världen – inte fred.
• Nej till svenskt Natomedlemskap.
• Varken Putin eller Nato – kamp mot all imperialism.
• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. Omedelbar militär nedrustning och kärnvapenförbud. Bygg en massrörelse mot krig, terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.