Världens militärutgifter når ny rekordnivå: Mat, välfärd och jobb – inte vapen

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Trots pandemikrisen och behovet av satsningar på sjuk- och hälsovård fortsatte världens regeringar att rusta upp sin militär.

Världens totala militärutgifter steg till 1,981 miljarder dollar förra året (nästan 16,500 miljarder kronor), en ökning med 2,6 procent. Det var den största ökningen av den militära bördan jämfört med föregående år sedan den globala finanskrisen 2009, enligt en ny rapport från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. 
Militärutgifterna motsvarar 2,4 procent av världens BNP. Om den summan som världens regeringar årligen spenderar på att rusta militären istället investerades i nya hållbara energisystem skulle temperaturökningen kunna begränsas till 1,5 grader enligt FN:s klimatpanel IPCC. Ett program för att eliminera hunger i världen skulle kosta mindre än två månaders globala militärutgifter.

USA svarar ensamt för 39 procent av världens militärutgifter och för tredje året i rad ökade de amerikanska militärutgifterna. 
”Ökningarna av de amerikanska militärutgifterna kan främst hänföras till kraftiga investeringar i forskning och utveckling samt flera långsiktiga projekt som modernisering av den amerikanska kärnvapenarsenalen och storskalig vapenanskaffning. Det reflekterar den växande oron över upplevda hot från strategiska konkurrenter som Kina och Ryssland samt Trumpadministrationens drivkraft att stärka vad den ansåg vara en utarmad amerikansk militär”, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid Sipri:s forskningsprogram för vapen och militära utgifter, i ett pressmeddelande den 26 april.
För 26:e året i rad ökade Kina militärutgifterna. Kina har världens näst största militär. USA:s militärutgifter är dock dryga tre gånger större än Kinas.
Uganda stod förra året för den största ökningen av militärutgifterna, plus 44 procent, följt av Myanmar där militärutgifterna steg med 41 procent.

I nästan alla Nato-länder ökade den militära bördan under 2020. Det resulterade i att 12 medlemsländer använde två procent (ett minimum, enligt Nato), eller mer av sin BNP till militären, mot nio medlemsländer under 2019. Frankrike, landet med världens åttonde högsta militärutgifter, överskred till exempel tvåprocentsnivån för första gången sedan 2009, enligt Sipri. 
Även i Sverige ökar militärutgifterna och Sverige finns med bland de 40 länder som spenderade mest under förra året (plats 33).

RS OCH OFFENSIV STÅR FÖR:
• Kamp för omedelbar militär nedrustning.
• Förstatliga krigsmaterielindustrin under arbetarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.
• Nej till varje form av svenskt deltagande i imperialistiska krig och militära ingripanden.
• Stoppa vapenexporten.
• Riv upp värdlandsavtalet med Nato. Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.
• Återupprätta asylrätten. Stoppa utvisningarna till krig och förtryck.
• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.