Även om HBT-personer lever rätt öppet i Brasiliens storstäder så utsätts de för mycket diskriminering och våld. Transvestiter har exempelvis väldigt svårt att få jobb på grund av av diskrimineringen på arbetsmarknaden. En av följderna blir att de får problem med att finansiera en utbildning. Sammantaget gör detta att de flesta istället lever som prostituerade.
I São Paulo (Brasiliens största stad med cirka elva miljoner
invånare) hålls varje år världens största
Pride-parad. I juni i år deltog 2,5 miljoner personer, varav en
var jag själv.
Paraden är väldigt kommersialiserad. I år var det politiska
temat”Homofobi är ett brott”, vilket å andra sidan
var det enda politiska budskap man fick ha.
Fri genom marknaden?
I paraden kördes flera ljud-lastbilar. De har dock bara olika nattklubbar
och företag råd med, eftersom de kostar runt 30 000 kronor
att hyra. De här företagen och nattklubbarna tjänar, precis
som resten av det kapitalistiska samhället, på ett förtryck
av personer med en annan sexuell läggning än den hetrosexuella.
Den ”rosa marknaden” utnyttjar den stereotyp av homosexuella
som finns i dagens samhälle, som man måste köpa till
sig. Man ska uppnå en befrielse via marknaden. Men det är
ingen lösning för arbetarklassens HBT-personer. Även om
paraden är en avpolitiserad fest som inte vill utmana kapitalismens
ramar, visar den upp världens största HBT-marsch och det trots
den tydliga homofobin i Brasilien. Det behövs en parad med fest
och glädje, men också en återpolitiserad parad med kamp
och revolution.
CWI:s organisation i Brasilien, Socialismo Revolucionario (SR), kämpar
aktivt för HBT-personers rättigheter, det är en viktig
fråga för oss inför presidentvalet i höst.
SR kräver bland annat en kriminalisering av homofobi och erkännande
av alla medborgerliga rättigheter för HBT-personer, gratis
könsbytesoperationer, HBT-frågor i skolundervisningen och
i forskningen.
Lina Thörnblom