Värmeböljor som slår ut Europa

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

”Det finns risk för ett ’klimatapartheid’-scenario, där rika kan betala för att fly undan överhettning, hunger och konflikter medan resten av världen lämnas kvar att lida”. Det säger FN:s expert på mänskliga rättigheter Philip Alston i en ny rapport, samtidigt som en förödande värmebölja nyligen svepte över södra och centrala Europa.

I takt med klimatförändringarnas accelererade tempo kommer också fler och värre klimatkatastrofer. Särskilt värmeböljor, översvämningar, orkaner och torkor kommer att äga rum allt oftare i framtiden, speciellt eftersom få åtgärder tas av etablissemanget för att vända utvecklingen.
Stora delar av Syd- och Central­europa drabbades av en värmebölja i slutet av juni, med temperaturer kring 40 grader (i vissa delar ännu högre; i franska Gallargues-le-Montueux slogs ett nytt värmerekord på höga 45,9 grader). Sådan extrem hetta innebär livsfara för stora delar av befolkningen, framför allt barn, äldre och sjuka. 
Flera dödsfall har också ägt rum på grund av hettan; minst två i Spanien, två i Italien och fyra i Frankrike. Även i Tyskland har en del värmerelaterade dödsfall ägt rum bland framför allt äldre. I Polen rapporteras 90 människor ha drunknat då många flytt undan värmen i sjöar och floder, och i Litauen – där temperaturer har nått över 35 grader – har hittills 27 drunknat i Östersjön.
Rapporter har kommit om hur skogsbränder har rasat i nordöstra Katalonien, som har förstört minst 7 000 hektar skog och kan komma att ödelägga över 20 000 hektar innan branden är under kontroll. I Frankrike har skolor hållits stängda och gamla bilar förbjudits i städernas centrum. 
Samtidigt innebär en allt mer aggressiv nedskärningspolitik att beredskapen för att stå emot extrema väderfenomen blir allt sämre.

Forskningen är tydlig med att enskilda extrema väderfenomen är väldigt svåra att koppla till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna, men att klimatkrisen är kopplad till att de blir allt fler och intensivare råder det ingen tvekan om.
SMHI:s hemsida skriver exempelvis att: ”Klimatmodellerna visar att sannolikheten för flera extrema vädersituationer, såsom värmeböljor, torka och översvämningar, ökar i ett varmare klimat.”
Och till SVT Nyheter den 26 juni förklarar professor Gunilla Svensson vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet:
– Vi kan inte säga att just den här värmeböljan beror på klimatförändringen, men att det blir fler värmeböljor i framtiden passar in i bilden vi har om den globala uppvärmningen.
Hon fortsätter med att förklara att det extrema vädret i Sverige tar sig uttryck i större mängder nederbörd; att när det regnar nu under somrarna regnar det mer.
Meteorologiska världsorganisationen WWA kom den 3 juli med en rapport som dessutom visade att sannolikheten för extremhetta och värmeböljor likt de som varit är fem gånger vanligare nu än tidigare, värmeböljor som dessutom är mer intensiva.
– Vi har använt observation och flera klimatmodeller för att se vilken inverkan klimatförändringarna har haft på just den här värmeböljan. Vårat resultat visar att sannolikheten för att värmeböljan påverkats av klimatförändringar femfaldigats i och med den mänskliga klimatpåverkan, säger den tillförordnade chefen för klimatförändringsinstitutionen vid Oxford University Friederike Otto, en av de forskare som ligger bakom studien, till Sveriges Radio den 3 juli.

Det är ovanligt att det blir så extrema temperaturer i Europa redan i juni; om de inträffar äger de vanligtvis rum i juli och augusti. Men det ovanliga börjar bli det vanliga. Stefan Rahmstorf från Potsdaminstitutets klimat- och hållbarhetsforskning säger till The Guardian den 26 juni att:
– Väderdata visar oss att värmeböljor och andra extrema väderfenomen har ökat de senaste årtiondena. De varmaste somrarna i Europa sedan 1500-talet har alla ägt rum under 2000-talet: 2018, 2010, 2003, 2016 och 2002. Det är en konsekvens av global uppvärmning som orsakas av de ökade växthusgaserna från förbränning av kol, olja och gas.
Värt att nämna är att världens stora gas-, olje- och energibolag står för den överväldigande majoriteten av alla utsläpp. 100 företag har stått för 70 procent av alla industriella koldioxidutsläpp sedan år 1988.

De allra mest utsatta drabbas allra hårdast då global hälsa, fattigdomsbekämpning och samhällsutveckling riskerar att kastas tillbaka flera årtionden.

Samtidigt visar en ny rapport som presenterades av konventionen för mänskliga rättigheter i Genève den 28 juni av Philip Alston, FN-expert i mänskliga rättigheter, hur orättvist klimatförändringarna slår. De allra mest utsatta drabbas allra hårdast då global hälsa, fattigdomsbekämpning och samhällsutveckling riskerar att kastas tillbaka flera årtionden. 
Rapporten varnar för hur klimatkrisen kommer att underminera grundläggande rättigheter till liv, mat, vatten och bostad för hundratals miljoner människor, ett ”klimat­apharteid”. Dessutom ger den en känga till såväl FN självt som stater, företag och NGO:er för de ”patenterat otillräckliga” åtgärder som de har vidtagit (eller inte vidtagit).
Bland annat kritiserar Alston – precis som de flesta miljöaktivister gör – högerreaktionära politiker som USA:s Donald Trump (som medvetet och aktivt tystar klimatforskning – han sa också under G20-mötet att ”vi har aldrig haft så ren luft och så rena hav”) och Brasiliens Jair Bolsonaro (som öppnat för ökad exploatering av Amazonas regnskog bland annat).
– Mänskliga rättigheter kanske inte överlever den kommande uppvälvningen, säger Alston till The Guardian den 25 juni, som dock pekar på att flera rättsliga fall mot fossila bränsleföretag och rörelser som Greta Thunbergs skolstrejker för klimatet och Extinction Rebellion är positiva utvecklingar.

I princip alla rapporter om klimatet som har utkommit det senaste årtiondet pekar på samma sak: den nuvarande utvecklingen är ohållbar och åtgärder för att vända utvecklingen är långt ifrån tillräckliga. I takt med forskarnas flodvåg av rapporter har också klimatrörelsen vuxit sig såväl större som starkare.
Alla naggar i kanten på den logiska slutsatsen: kapitalismen måste skrotas till förmån för ett helt annat system, där behoven hos såväl människan som natur och miljö sätts först – i ett socialistiskt system.
Det är den ohämmade och alltmer parasitära, utsugande kapitalismen som driver på de enorma utsläppen av växthusgaser, skövling av regnskog, förgörande av arter och biodiversitet med mera – allt för att berika de superrika än mer. Politikernas klimathandlingar i alla länder är hopplöst otillräckliga för att ha en chans att hindra att den globala uppvärmningen överskrider 2 grader. Det beror på att politikerna och kapitalister – näringslivet – sitter i samma båt och ror åt samma håll i full fart mot klimatruinens brant.

Det är yttersta få som har makten i samhället globalt. Det enda som kan få dem på fall är om den potentiellt mäktiga arbetarklassen sätts i rörelse med krav på bland annat klimaträttvisa, välfärd och frihet åt alla. 
Facken, klimatrörelsen, rättviseaktivister och alla kämpande gräsrötter behöver förenas i gemensam kamp och bygga ett nytt, socialistiskt arbetarklassbaserat parti som kan kasta den förruttnade kapitalismen där den hör hemma – på historiens skräptipp. 

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger:
• Kamp för omedelbar grön omställning av hela samhället: produktion och distribution av varor och tjänster, bostad, energi, transport med mera.
• Massiv satsning på, forskning om och utbyggnad av gröna energikällor.
• Stoppa skövlingen av artrik och biologiskt värdefull natur för privata företags och de rikas intressen. Bevara och främja mångfald och artrikedom. Grön omställning av jord- och skogsbruk.
• Närproducerad, småskalig och grön produktion av mat – reducera animalieproduktionen och ställ om produktionen till vegetabilier. Kamp för bättre arbetsmiljö och -förhållanden för anställda inom animalie- och vegetabilieindustrier.
• Snabbtåg och stora satsningar på kollektivtrafik, inklusive att göra den gratis, istället för motorvägar och utökad bilism. Förbud mot bensin och diesel i nyproducerade fordon. 
• Förstatliga de stora energibolagen, livsmedelsindustrierna, bankerna och storföretagen under demokratisk kontroll och styre underifrån för att möjliggöra en grön planerad klimatsmart ekonomi utifrån människors och naturens behov – för jobb, bostad, välfärd och trygghet för alla.