Växande risk för regionalt storkrig: Stoppa kriget mot Gaza nu!

Läs mer: Växande risk för regionalt storkrig: Stoppa kriget mot Gaza nu!

av Per-Åke Westerlund // aritkel i Offensiv

I slutet av april fortsätter massakern i Gaza medan Israels armé förbereder en stor attack mot Rafah dit nära 1,5 miljon palestinier har tvingats fly. Samtidigt är risken för ett regionalt krig överhängande, efter slagväxlingen med missil- och drönarattacker från Israel och Iran.

Oron växer inför det troliga stora anfallet mot Rafah. Bombningarna fortsätter; enbart under onsdagen den 17 april genomfördes 40 bombanfall mot Gaza. Under helgen den 20-21 april bombades Rafah med flyg och drönare, med 24 civila dödsoffer som följd under söndagen, varav 16 barn.

Bombningarna mot flyktingläger runt om i Gaza ökade också i mitten av april. Måndag den 22 april var den officiella dödssiffran i Gaza 34 097 och 76 980 skadade sedan den 7 oktober. Söndag den 21 april upptäcktes en massgrav med 210 kroppar nära Nasser Hospital in Khan Younis efter att de israeliska trupperna hade dragit sig tillbaka.

Situationen i Rafah är redan outhärdlig, med brist på mat, vatten, mediciner för flyktingfamiljerna som bor inträngda i tält eller bara på gatan. Under en vecka i april blockerade Israels militär 41 procent av det ändå begränsade biståndet på väg in i Gaza. De israeliska styrkorna fokuserar också på att förstärka Netzarim-korridoren som delar Gaza i två delar.

Israels högerregering har upprepade gånger deklarerat att Rafah ska anfallas. Medan vissa trupper har dragits tillbaka från Gaza har Israels armé mobiliserat fordon och artilleri i beredskap nära Rafah.

Det fruktansvärda folkmordsliknande kriget i Gaza har mötts av massprotester världen runt. Det satte tryck även på de regeringar som stöder Israels krig. Till och med Biden tvingades att hycklande förespråka humanitär hjälp och en tidsbegränsad vapenvila, med uttalad kritik mot Netanyahus högerregering.

Med den upptrappade konflikten med Iran har Israels regering på nytt fått maximalt stöd av Vita Huset och andra regeringar i Väst. Vissa media säger att Biden har gett grönt ljus till attacken på Rafah på villkoret att Israels svar på Irans missiler skulle vara begränsat. Men som utvecklingen sedan 7 oktober har visat kan Biden inte helt kontrollera den israeliska regeringen.

När Israel attackerade Irans konsulat i Damaskus och dödade den högt uppsatta generalen Zahedi visste Netanyahu och regeringen självklart att Iran skulle svara. Svaret från Iran, flera hundra missiler och drönare, var den första direkta attacken från Iran mot israelisk mark. Israel svarade sedan med en attack mot Iran.

Båda sidor genomförde relativt begränsade anfall mot militära mål. Ändå är denna process mycket riskabel, då den innehåller de första direkta krigshandlingarna mellan staterna. Israels tidigare attacker mot Iran har aldrig bekräftats officiellt, medan Iran svarade med attacker från sina allierade i regionen, som Hezbollah i Libanon, Huthirebellerna i Jemen och grupperingar i Syrien och Irak.

Ingen av sidorna vill ha ett upptrappat krig, men de vill samtidigt inte framstå som svaga jämfört med sin hårda krigsretorik. Konflikten förstärker också motsättningarna i det globala kalla kriget mellan de imperialistiska stormakterna USA och Kina. De vill undvika ett regionalt krig, men händelserna är inte under deras kontroll.

Iran står idag ännu fastare i blocket med Kina-Ryssland. ”Kinas utrikesminister Wang Yis samtal till Teheran omedelbart efter helgens attack – där han berömde sina iranska motparter – visar att Beijing inte har någon önskan om att ta ett steg tillbaka från relationen” (Foreign Policy). Den kinesiska diktaturen vill fortsätta att angripa USA:s roll i kriget för att öka sitt stöd i regionen och globalt.

USA och västmakterna fortsätter att stödja Israel i denna konfrontation. Biden har skickat nya vapenleveranser och stödpaket, samt riktat varningar till Iran.

I det nya kalla kriget ingår också Ukrainakriget, där USA efter lång fördröjning har beslutat om nytt stöd till Ukraina, medan Kinas handel och band till Ryssland har stärkts ytterligare.

Arabstaternas makthavare är mycket oroliga över risken för ett utvidgat krig, liksom för massornas protester mot dess allianser med USA-imperialismen. Förenade Arabemiraten och Saudiarabien gav understöd till Israel under Irans missilanfall, men bekräftade det inte officiellt. Båda har sagt nej till att delta i USA:s agerande mot Huthirebellerna i Röda havet.

Jordanien deltog officiellt i den amerikanska koalitionen mot Iran, inklusive dess luftvärnsförsvar. ”Jordaniens landskap är översållat med amerikanska, franska och brittiska militärbaser, och dess ekonomi stöds till stor del av humanitärt och militärt bistånd”, rapporterade NBC. Stora protester mot Israel hålls dagligen i Jordanien och nu över regimens roll i konflikten med Iran.

Förhandlingarna om vapenvila har stannat av. Regimen i Qatar antyder att man kommer att lämna förhandlingarna, samtidigt som Hamas diskuterar att flytta sitt högkvarter från Qatar.

De viktigaste kraven för den globala rörelsen mot massakern i Gaza är:

• Omedelbar och permanent vapenvila.

• För massprotester mot ett utvidgat regionalt krig.

• Inget stöd till något av de imperialistiska lägren och dess allierade.

• Störta regionens diktaturer.

• Fäll Netanyahus krigsregering.

• För ett slut på ockupationen och bosättningarna. Som våra kamrater i Socialistiska Kamprörelsen (ISA i Israel-Palestina) säger: ”Ja till masskamp för palestinsk nationell och social frigörelse och regional fred, grundad på lika rätt till existens och självbestämmande för alla nationer, som en del av en kamp för socialistisk förändring.”