Vem får vara i god hälsa?

av Åsa Karlsson // Artikel i Offensiv

Att lura åldrandet: Hälsohetsen som jagar oss ända in i döden (Leopard förlag 2019) är den senaste boken från journalisten och debattören Barbara Ehrenreich, med examina i både kemi och fysik och dessutom en doktorsexamen i cellbiologi.

Det är en bitsk och rolig bok som helt och fullt visar på hur hälsa och sjukdom ses och behandlas på helt olika sätt, beroende på om vi är vanliga, fattiga arbetare eller rika, kändisar eller direktörer. 
Hur en moraliserande ton – inte olikt 1800-talets syn på fattiga som personligen skyldiga till sitt elände, sina sjukdomar och sin död – finns kvar och har förvärrats de senaste decennierna, med betoning på att den som blir sjuk troligen har misskött sig med exempelvis rökning, fel matvanor eller brist på motion. 
Att vi måste ”ha kontroll” över kroppen är något som Barbara Ehrenreich starkt ifrågasätter. Hon beskriver istället hur immunsystem och celler gör ungefär som de vill, hur rika renlevnadsmänniskor också dör i cancer och hur absurt mycket pengar det finns att tjäna på de rika som vill leva för evigt.

Ehrenreich är känd för sitt starka engagemang för att visa sambandet mellan klass och hälsa, att avslöja kapitalismens myter när det gäller sjukvården i USA och hälsoindustrin. 
I sin tidigare bok som blev en omdebatterad världssuccé, Barskrapad: konsten att hanka sig fram, visade hon på ett mycket handgripligt sätt att det är de fattiga, underbetalda, hunsade och kuvade som är förutsättningen för rikedom i USA. Hon använde sig av metoden som Jack London och senare på 1970-talet Gunther Wallraff använde – att leva och arbeta som en arbetare och sedan avslöja förtryck, rasism och exploatering.
Barbara Ehrenreich tog jobb som vårdbiträde, barbiträde, städerska och affärsbiträde, försökte hitta någonstans att hyra som täcktes av lönen men misslyckades ofta och blev tvungen att arbeta flera heltidsjobb för att överleva. 
Den boken kom ut 2002 och är lika aktuell idag. Tusentals arbetare är en lönecheck från hemlöshet och miljoner familjer vet inte var nästa måltid ska komma från efter decennier av konservativt styre i Storbritannien och efter marknadskrafternas fria spel i USA (och världen) där de rikas egenintresse går före allt. 
Hennes journalistiska bragd ledde till att hon fick vittna om sina upplevelser i senaten och inspirerade kampen för en reglerad minimilön, fasta anställningskontrakt och hälso- och sjukvård för alla.

Idag är Barbara Ehrenreich 78 år och hennes senaste projekt som hon hoppas ska leva länge är Economic Hardship Reporting Project, där journalistik om fattigdom och ojämlikhet understöds. Människor, till exempel unga, ensamstående mammor, får stöd för att på heltid ägna sig åt att undersöka och skriva avslöjande, djupdykande reportage.
När hon fick bröstcancer och uppmanades tänka positivt för att bli frisk (av sin läkare), skrev hon en bok om det: Gilla läget, hur allt gick åt helvete med positivt tänkande (2010) och den senaste boken kan sägas vara en fortsättning på hennes skarpa, roliga och effektiva analys av sambandet mellan samhälle, ekonomi, klass och hälsa. 
Hon inspirerar till att se kritiskt på hälsoindustrins underliggande motiv och det beteende den sporrar. I Sverige har kvinnohälsohistorikern Karin Johannesson skrivit flera böcker om kvinnor, kvinnokroppens historia och hur vetenskapen och samhället strävat efter kontroll över kropp och själ. 

Vi skulle alla vilja leva längre och friskare liv; frågan är hur mycket av våra liv som ska gå åt till det här projektet, när vi alla, eller åtminstone de flesta av oss, har andra och viktigare saker att göra?
Vi kan tänka bittert eller resignerat på döden som ett tragiskt slut på livet och vidta alla möjliga åtgärder för att undvika den. Eller så kan vi vara mera realistiska och tänka på livet som ett avbrott i en personlig icke-existens, och ta det som en flyktig chans att observera och interagera med den levande, ständigt överraskande världen omkring oss. 
Olika sätt att se hur livet kan fortgå beskrivs också fint, bland annat hur arbetaraktivisten Joe Hill som blev mördad ändå lever kvar överallt där det finns kamp. Hur andra tar vid, hur nya generationer för kampen vidare. 
Idén om en obruten kedja av mänsklig erfarenhet, att andra tar över facklan när jag snubblar. Dock ser klarsynta Barbara vår planets utveckling med miljöförstörelse och utrotningshot och citerar Martin Luther King: 
”Historiens båge är lång, men den böjer sig mot katastrofal utplåning”.

Författare: Barbara Ehrenreich
Förlag: Leopard Förlag
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 300