“Vi låter oss inte tystas”

Text och bild: Vilgot Karlsson

På Stockholms Universitet (SU) fortsätter campusprotesterna för Palestina, men attackerna på studenternas demokratiska fri- och rättigheter fortsätter, likaså från SU:s ledning rektor Astrid Söderbergh Widding och polisen. 

Stockholm Academics for Palestine organiserar regelbundna walkouts och har ett informationsbord i närheten av SU-ledningens kontorsbyggnad. Men trots att de är en officiell förening, med rätten att sätta upp bord och tält och dela ut lappar, fick de höra på måndagsmorgonen den 16 september att de var tvungna att plocka ner sitt partytält. Om de inte fällde ihop det – och därmed var tvungna att ha sitt informationsbord oskyddat från väder och vind – skulle det beslagtas av polisen. Ett obebott campingtält som användes som rekvisita beslagtogs också. 

Offensiv har pratat med Mattias från Stockholm Academics for Palestine.

Kan du berätta vad som hände? 
– Polisen dök upp här på morgonen när vi satte upp banderoller och infobordet och deklarerade att vi inte fick ha partytältet uppfällt och att de skulle beslagta det om vi inte packade ihop. Jag frågade vilket lagstöd som motiverade polisens beslut, men fick inget svar. Jag frågade vem som tog beslutet. Då ringde polisen sin chef, men återkom aldrig med något svar där heller. Likt andra studentföreningar har vi nyttjat detta partytält, men plötsligt är det inte längre tillåtet. Polisen stod och bevakade oss i en timme. Jag tror att de ville skrämma de som var här. 

Hur är stämningen bland er studenter? 
– Vi fortsätter såklart, men det är läskigt att konstant få olika direktiv från polisen om vad som är tillåtet. Först är något tillåtet och sen inte. Att få ny information varje dag skapar en atmosfär av rädsla för polisen och deras godtycklighet. Utsätter jag mig för risk bara genom att demonstrera? 

– Polisen antyder att demonstrationer som förr var tillåtna inte längre är det, utan istället kräver ingripanden. Våra grundlagsskyddade rättigheter hotas, exempelvis genom att beslagta vår privata egendom utan att kunna styrka vilket brott tältet är förknippat med. 

– Vi kommer att fortsätta för vi brinner och är engagerade, och står på rätt sida om historien. Men vi är rädda för polisen, för att utsättas för trakasserier. Att studenter är rädda på campus struntar rektorn i. Varför särbehandlas vi jämfört med andra föreningar? Därför att SU har olika standarder, och vi skiljer oss från andra genom våra politiska åsikter. 

Hur ser framtiden ut? 
– I helgen ansluter vi oss till People Not Profit, som har en bredare profil än vi. Vår kamp för Palestina är inte isolerad, utan sammankopplad med kampen mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi kämpar för barnen i Palestina, men också i Haiti och Kongo, och för alla som drabbas eller riskerar att drabbas av klimatorättvisor och krig. Så vi stödjer denna bredare kamp mot imperialism, kolonialism och förtryck. Det stärker vår rörelse.■