Virusmutationen i Brasilien en varning för hela världen

av Marcus Kollbrunner // Artikel i Offensiv

”Nog med gnäll! Hur länge ska ni hålla på att gråta?”, sade Bolsonaro förra veckan i en kommentar där han talade emot att stänga delar av ekonomin för att hindra smittspridningen av covid-19. Detta mitt i en vecka med dagliga rekord i snittet för antalet döda i pandemin.

Brasilien är just nu den mest oroande smitthärden i världen, med en snabb ökning av antalet fall och fullbelagda sjukhus, ledd av en ny smittsammare variant och en långsam vaccinering, samtidigt som regeringen saboterar alla försök till ökad social isolering.
Den senaste veckan (1-7 mars) var den i särklass värsta sedan pandemin startade för ett år sedan. I snitt dog enligt officiella siffror 1,497 personer per dag och 67,061 nya smittfall registrerades. Båda siffrorna innebär en ökning med 42 procent jämfört med två veckor sedan.
Den andra och starkare vågen av covid-19 började i november och började ta fart i december. Den fick sitt mest dramatiska uttryck först i Amazonas, som redan hade drabbats hårt i den första vågen. Bilder på hur begravningstjänsten inte längre hängde med och började begrava de döda i långa vallgravar spreds över världen.
Inför den andra vågen beslöt delstatsregeringen att stänga ned handeln strax innan jul, men tog tillbaka beslutet efter tryck från företagare påhejade av Bolsonaros anhängare, som firade sin ”seger”. Strax efter jul skärptes regleringarna igen, men snöbollen var redan i rullning.

I början av januari påträffades en ny variant av coronaviruset hos en japansk familj som hade besökt Amazonas, det som nu kallas P1. Den nya varianten visade sig vara mer smittsam och kunna smitta de som redan hade haft sjukdomen innan. Undersökningar visade att den nya varianten uppstod i november, för att redan i december stå för 50 procent av fallen i Amazonas och i januari för 90 procent.
Detta ledde snabbt till en överbelastning av sjukhusen i delstaten och ett stigande antal döda. Det privata företaget White Martins, som levererar syre till sjukhusen, larmade det nationella hälsoministeriet om att syret snart skulle ta slut, då behovet hade femdubblats på kort tid. Ministeriet ignorerade varningen under flera avgörande dagar, vilket nu har lett till en polisundersökning mot hälsovårdsministern, generalen Eduardo Pazuello. Patienter kvävdes till döds i avsaknad av syre, medan anhöriga vädjade om hjälp.
Redan innan februari var över hade fler dött i covid-19 i Amazonas under detta år än under hela fjolåret. Men den andra vågen fortsatte att svepa över hela landet. Avsaknaden av hårdare åtgärder för social isolering gjorde att viruset spreds snabbt över landet under firandet av jul och nyår, som också är sommarsemester här. Karnevalen ställdes in i hela landet och på många ställen drogs ledigheten in, men många olagliga fester anordnades. Åtgärderna som sattes in var otillräckliga och P1-varianten snabbade nu på spridningen i resten av landet.

Antalet inlagda på intensivvårdsavdelningar slår nu rekord över hela landet. På många ställen är både offentliga och privata sjukhus fullbelagda, med hundratals i kö för en plats. Samtidigt har den federala regeringens anslag för vårdplatser mot covid-19 skurits ned. Under fjolåret bekostade hälsovårdsministeriet knappt 20,000 vårdplatser runt om i landet. I slutet av december var antalet nere i 9,500 och i mitten av februari 4,900.
Färre än 4 procent har ännu fått sin första dos av vaccinet mot coronaviruset i landet. Den federala regeringen var kriminellt sena i att sluta kontrakt om vaccin. De första kontrakten slöts mellan vaccininstitutet Butantan i São Paulo och det kinesiska Sinovac, samtidigt som Bolsonaro sade att ingen vill ha ”Dorias (São Paulos guvernör) kinesiska vaccin”. Bolsonaro sade också att Brasilien är en stor marknad, så det är företagen som borde komma efter regeringen, inte tvärtom. 
Det var bara i och med krisen i Amazonas i början av året som regeringen svängde i vaccinfrågan och nu försökte visa initiativ. Men många värdefulla månader har gått förlorade. Förutom Sinovacs vaccin har landet kontrakt med Astra-Zeneca, men dessa företag har inte kunnat leverera i tillräcklig takt än. 
Först nu håller regeringen på att sluta kontrakt med Pfizer, efter att tre gånger ha fått erbjudande och nekat. Det första erbjudandet fick regeringen redan i augusti ifjol med första leverans i december. Regeringen var inte särskilt intresserad och menade att villkoren (som de nu accepterar) var orimliga. Istället kom vaccineringen igång först i slutet av januari med Sinovacs och Astra-Zenecas vaccin.

Det hjälper inte att vaccinera i de rika länderna, medan viruset har fritt spelrum att spridas och mutera i resten av världen.

Dock, vilket kan vara svårt att tänka sig, är allt inte Bolsonaros fel. Brasilien har potentialen att handskas med en pandemi, som dock har underminerats av årtionden av nyliberal politik och nedskärningar. Landet har världens största offentliga vaccineringsprogram och två stora vaccininstitut. Dessutom har landet flera offentliga universitet med bra forskningsprogram. 
Men forskningen har fått minskade anslag under de senaste regeringarna, vilket har förvärrats dramatiskt under Bolsonaro. Dessutom ledde avregleringen av läkemedelsmarknaden till att den egna utvecklingen av medicin konkurrerats ut av utländska företag. Under 1980-talet producerade landet 55 procent av de aktiva ingredienserna i läkemedlen, nu är det bara 5 procent; resten importeras.
Det skulle ha varit möjligt att investera stort i början av pandemin på att utveckla ett inhemskt vaccin. Förstås vore det bästa att göra det i samarbete med universitet och läkemedelsföretag runt om i världen, men vinstintresset sätter stopp för det. Istället för att vara beroende av leveranser från Kina och Indien skulle Brasilien kunna tillverka för hela Sydamerika. Butantan håller på att utveckla ett eget vaccin, men i långsammare takt, med sikte på ”andra generationens vaccin”.

Vad som händer i Brasilien är en varning för hela världen. Om man dröjer för länge med att vaccinera hela befolkningen, samtidigt som smittan tillåts spridas av otillräckliga åtgärder, kan nya mutationer göra vaccinerna otillräckliga. Det har redan visat sig att Astra-Zenecas vaccin inte verkar bita tillräckligt på den sydafrikanska varianten. Det är ännu inte klart om det gäller också för P1-varianten. Forskare talar om att det kanske behövs tre doser, eller till och med årlig vaccinering, som med influensan.
Sydafrika, Indien och andra länder har rest kravet på att upphäva patenträttigheter under pandemin för att snabbare kunna öka tillverkningen. Men de rika länderna som är hemmabas för de stora läkemedelsjättarna sätter stopp för detta, otroligt nog med stöd av den brasilianska regeringen. Kostnaden för pandemin är långt större än läkemedelsbolagens vinster, men det handlar om att försvara systemets grundvalar.
Det hjälper inte att vaccinera i de rika länderna, medan viruset har fritt spelrum att spridas och mutera i resten av världen. Bara med ett upphävande av alla patent på medicin och omedelbar överföring av tillgängligt medicinskt och tekniskt kunnande tillsammans med förstatligande av läkemedelsindustrin under arbetarkontroll världen över, kan man snabbt nog garantera den nödvändiga vaccineringen över hela världen.