Waragate skakar Norge

av Elin Gauffin

En helt sanslös politisk skandal, Waragate, skakar Norge. Först framstår det hela mycket komiskt, men på demonstrationen ”försvar för den konstnärliga yttrandefriheten” i Oslo den 23 mars var stämningen allvarsam.

Det är dagen efter att över 20 000 elever samlades utanför stortinget i skolstrejk (läs mer sid 3) som torget nu rymmer närmare 1 000 främst konstutövare. Manifestationen öppnades av tre representanter för den lilla teater som varit i den politiska stormens öga: Black Box. Bredvid scenen står de vackra fackföreningsbanéren från bland annat Teater og sceneförbundet och typiskt för Norge är demo-funktionärerna fackliga aktivister.
Den allvarliga stämningen kommer sig av att ledande politiker, inklusive statsminister Erna Solberg, själva har lagt sig i den konstnärliga friheten och fördömt pjäsen ”Ways of seeing” som Black Box satt upp. Fremskrittspartiet driver precis som Sverigedemokraterna och även Moderaterna och Kristdemokraterna en politik som kraftigt vill skära ner bidragen till konstverksamheter, speciellt Black Box budget.
– Jag är extremt orolig. Jag gör själv politisk konst och har redan två ärenden mot mig från lärare på konstskolan som använder sin auktoritet för att stoppa konsten, sa Kari Kolltveit, en av de närvarande demonstranterna. 

Pjäsen ”Ways of seeing” ifrågasätter övervakningssamhället och vill skildra den rasism som konstnärer med ursprung i andra länder utsätts för, speciellt från extremhögern med kopplingar till Fremskrittspartiet. I pjäsen finns ett inslag där videosnuttar spelas upp, och olika topp-politikers husfasader skymtas. 
Justitieminister Tor Mikkel Waras sambo blev mycket provocerad av detta och gick till en föreställning i december, ställde sig upp och började filma den och publiken. Hon anklagade sedan Black Box för att uppvigla till hot mot politiker och integritetskränkning.
Ungefär vid denna tidpunkt började det förekomma olika attacker mot familjen Wara, felstavade hotbrev, brand i en soptunna med mer.
Statsministern och andra toppolitiker inom högern och extremhögern använde attackerna för att fördöma teatern. Solberg menade att teatern ”gjorde det svårare att vara politiker i Norge” och har gjort flera andra uttalanden mot teatern. En av partiledarna i Frp skrev på Facebook att Sara Baban från teatern hade ett maskingevär hemma och att detta var tacken för att Norge tar emot flyktingar. Ingen politiker tog avstånd från detta grova påhopp.
Statsministern har till och med gått i polemik mot regissören Pia Maria Roll och anklagat henne för att ägna sig åt spekulationer om vem som skickar hotbrev och menat att den stora frågan istället borde vara säkerhetssituationen för politikerna, enligt Dagens Nyheter.

Men historien tog inte slut där. Säkerhetspolisen PST ville sätta upp övervakningskameror kring Warafamiljens hus, något som sambon motsatte sig. Men sedan verkar det ha funnits någon kamera i alla fall för, hör och häpna, vem fastnar på bild när hon tänder eld på sin egen bil om inte justitieminister Tor Mikkel Waras sambo själv.
Det går inte så bra för norska högerregeringen. Wara blir den sjätte justitieministern som får gå under Solbergs fem år vid makten (han har officiellt inte lämnat än men allt annat vore otänkbart). Föregångaren var Sylvi Listhaug, också hon från Frp som bland annat besökte Rinkeby och utmålade stadsdelen som ett skräckexempel (bilbränder ingår i svartmålningen av Rinkeby). Senare hävdade Listhaug att Arbeiderpartiet prioriterar terrorister framför norska medborgare.
Verklighetens ”pjäs” är snarare tragedi än fars. Det finns ingen rättvisa. Polisen har begärt husrannsakan, inte hos familjen Wara utan hos teaterchefen och tre konstnärers hem. Men saken är långt ifrån avgjord. Solberg har inte yttrat sig efter det pinsamma avslöjandet med Waras sambo.

Polariseringen i Norge tilltar. Det var i januari som regeringen gjordes om och nu består av Høyre, Frp, Venstre (som Liberalerna) och Kristelig Folkeparti. För att ingå i regeringen krävde Kfp att aborträtten ska inskränkas. Själva förändringen är inte stor, men extremt viktig. Det är ett nytt steg att regeringen i ett av världens mest jämställda länder och i en tid av ekonomiskt välstånd går till attack mot en så grundläggande rättighet som makten över den egna kroppen.
Detta har tänt ilskan bland ett mycket stort skikt av unga kvinnor som chockerats av insikten om vilken förtryckande roll könsmaktsordningen har i det kapitalistiska samhället, men som också är beredda till kamp. Årets 8 marsdemonstration var den största någonsin i Oslo. Nu har rekordet slagits av klimatdemonstrationen som var ännu större. 
Frp och Krp faller i opinionen. Krp ligger nu långt under fyra-procentsspärren. Vänstern däremot går framåt. De två vänsterpartierna Sosialistisk Venstre (SV) och Rødt har tillsammans uppåt 13 procent i stöd, ungefär hälften var. 

Högern är alltså beredd att inskränka grundläggande demokratiska rättigheter, som rätten att bestämma över sin egen kropp och yttrandefriheten. 
– Konsten ska vara kritisk till makten. Det är därför vi har yttrandefrihet. När makten svarar tillbaka och rackar ner på konsten, inte från ett etiskt eller konstnärligt perspektiv utan från ett moraliskt, då är det vårt viktigaste värde, yttrandefriheten, som står på spel, säger författaren Sheida Sangtarash som också sitter för SV i stortinget till tidningen Klassekampen.
Nu gäller det att mobilisera alla rörelser underifrån, den starka fackliga vänstern, kampen för yttrandefrihet, mot rasism, för feminism och klimat till en stärkt gemensam kamp som också fyller det politiska vakuumet som öppnade sig med socialdemokratins förborgerligande och som gjorde att högerregeringen kunde ta makten. 
Vänstern måste knyta band mellan rörelserna underifrån och det socialistiska alternativet. Rörelserna behöver politiseras och även rikta in sig mot det ekonomiska systemet – kapitalismen.

Rättvisepartiet Socialisternas systerorganisation CWI Norge står för socialistisk kamp och politik. Är du intresserad? Kontakta dem via facebook-sidan CWI Norway.